Fjällräven är liten och nätt och rör sig smidigt i fjällandskapet. Färgen på pälsen varierar från att vara vit på vintern till brun på sommaren, eller blåsvart året runt. Även om fjällräven är en allätare är den starkt beroende av tillgången på smågnagare, särskilt lämlar. Antalet lämlar varierar, normalt med en fyra-års cykel. Det betyder att det vissa somrar finns lämlar i överflöd, medan de andra år kan vara helt försvunna. Lämmeltillgången påverkar antalet fjällrävskullar och hur stor kullen blir. Dåliga lämmelår föds ibland inga valpar alls.
Fjällrävar lever i par och föräldrarna hjälps åt att både försvara revir och uppfostra ungar, vilket sannolikt är ett krävande arbete. Under ett bra lämmelår kan det finnas upp till 16 ungar i en kull, men vanligen föds 5-10 valpar. Fjällräven gräver lyor under marken där familjen bor. Lyorna kan ha tiotals utgångar och de används år efter år. Valparna föds i maj/juni och stannar i närheten av lyan fram till hösten, vartefter de vandrar iväg.
Det finns flera hundratusen fjällrävar i världen, men i Skandinavien finns bara några få kvar. Det var under mitten av 1800-talet som fjällrävarna började minska i Skandinavien. Ett högt jakttryck gjorde att fjällrävsstammen minskade kraftigt. Trots tidiga insatser för att skydda och rädda fjällrävarna så fortsatte arten att minska.
Det allvarligaste hotet mot fjällrävens existens är klimatförändringarna som påverkar fjällmiljön på flera olika sätt. Ökad frekvens av vinterregn orsakar hård skare och isbark, en tunn ishinna, som medför att gnagare och ripor får det mycket svårare att komma åt maten. Det är troligen den största anledningen till att år med god tillgång på gnagare uteblivit under längre perioder.
En annan effekt av klimatförändringarna
är att rödräven tar sig upp ovanför trädgränsen, där den normalt inte lever.
Tillsammans med ökad mänsklig aktivitet i fjällen har detta lett till en
betydande ökning av rödrävens utbredning. När skräp och/eller matrester och
viltavfall lämnas i fjällen lockar det till sig rödrävar.
Rödräven är nästan dubbelt så stor som
fjällräven och utgör ett hot på flera sätt – både som konkurrent om mat, men
också för att rödrävar faktiskt dödar fjällrävar.
För att minska antalet rödrävar i
fjällen är det viktigt att undvika att lämna kvar matrester, fiskrens eller
jaktavfall i naturen. Alla kan hjälpa till att skydda fjällräven genom att se
till att matrester och avfall hanteras på rätt sätt i fjällen.
Ta bara med dig så mycket mat du behöver och ta i förväg
reda på om det finns möjlighet att kompostera avfall längs din rutt. Lämna inte
matrester i naturen. Om du inte kan ta matresterna med dig, gräv ner dem i
marken eller under stenar.
Fisk- och jaktavfall ska inte lämnas i fjällen, eftersom
rödrävarna gillar resterna. Var redan innan du åker beredd på att transportera
tillbaka renset till övernattningsstället eller gräv ner det i marken eller
under stenar så att rävarna inte lockas av doften.
Fjällrävsstammen är idag liten och geografiskt splittrad. De cirka 550 fjällrävarna är utspridda över ett stort område, vilket gör det svårt för dem att hitta varandra. För att säkra fjällrävens framtid arbetar Felles Fjellrev på flera olika nivåer. Bland annat genom stödutfodring, att knyta ihop isolerade grupper av fjällrävar så att de kan mötas och få ett genetiskt utbyte av varandra och att minska antalet rödrävar på högfjället.
