Fjällräven är liten och nätt och rör sig smidigt i fjällandskapet. Färgen på pälsen varierar från att vara vit på vintern till brun på sommaren, eller blåsvart året runt. Även om fjällräven är en allätare är den starkt beroende av tillgången på smågnagare, särskilt lämlar. Antalet lämlar varierar, normalt med en fyra-års cykel. Det betyder att det vissa somrar finns lämlar i överflöd, medan de andra år kan vara helt försvunna. Lämmeltillgången påverkar antalet fjällrävskullar och hur stor kullen blir. Dåliga lämmelår föds ibland inga valpar alls.
Fjällrävar lever i par och föräldrarna hjälps åt att både försvara revir och uppfostra ungar, vilket sannolikt är ett krävande arbete. Under ett bra lämmelår kan det finnas upp till 16 ungar i en kull, men vanligen föds 5-10 valpar. Fjällräven gräver lyor under marken där familjen bor. Lyorna kan ha tiotals utgångar och de används år efter år. Valparna föds i maj/juni och stannar i närheten av lyan fram till hösten, vartefter de vandrar iväg.
Det finns flera hundratusen fjällrävar i världen, men i Skandinavien finns bara några få kvar. Det var under mitten av 1800-talet som fjällrävarna började minska i Skandinavien. Ett högt jakttryck gjorde att fjällrävsstammen minskade kraftigt. Trots tidiga insatser för att skydda och rädda fjällrävarna så fortsatte arten att minska.
Det allvarligaste hotet mot fjällrävens existens är klimatförändringarna som påverkar fjällmiljön på flera olika sätt. Ökad frekvens av vinterregn orsakar hård skare och isbark, en tunn ishinna, som medför att gnagare och ripor får det mycket svårare att komma åt maten. Det är troligen den största anledningen till att år med god tillgång på gnagare uteblivit under längre perioder.
En annan effekt av klimatförändringarna är att rödräven tar sig upp ovanför trädgränsen, där den normalt inte lever. Rödräven är nästan dubbelt så stor som fjällräven och utgör ett hot på flera sätt – både som konkurrent om mat, men också för att rödrävar faktiskt dödar fjällrävar. Fjällvandrare som lämnar kvar skärp och/eller matrester på fjället, lockar också till sig rödrävar.
Fjällrävsstammen är idag liten och geografiskt splittrad. De cirka 550 fjällrävarna är utspridda över ett stort område, vilket gör det svårt för dem att hitta varandra. För att säkra fjällrävens framtid arbetar Felles Fjellrev på flera olika nivåer. Bland annat genom stödutfodring, att knyta ihop isolerade grupper av fjällrävar så att de kan mötas och få ett genetiskt utbyte av varandra och att minska antalet rödrävar på högfjället.